Vi lever i en värld besatt av slutresultat. På LinkedIn syns befordringarna, inte de tjugo avslagen innan. I skolan räknas betyget, inte de tre försöken som ledde dit. På jobbet firas affären som gick i lås, inte de femtio samtal som slutade med ett nej.

Men bakom varje framgång finns lärdomar som man aldrig kan få genom en enkel seger. Det handlar inte om inspiration för stunden, utan om den karaktär som byggs när man står kvar trots att man blivit uträknad. Jag vet, för jag har misslyckats mer än de flesta.

När läraren bad mig ge upp

Mitt tydligaste exempel är från när jag började på yrkeshögskolan. Jag kom dit med ett bräckligt självförtroende och en enorm prestationsångest. När den första tentan i marknadsföring kom, kraschade jag totalt. Jag blev underkänd – och inte bara en gång. Jag fick göra om den tentan fyra gånger.

Det gick så långt att läraren till slut tog mig åt sidan. Budskapet var tydligt: jag borde kanske inte studera vidare överhuvudtaget. Läraren menade att jag saknade grunderna för att ta till mig utbildningen.

Där och då stod jag vid ett vägskäl. Skulle jag lyssna på auktoriteten som sa att jag inte dög, eller skulle jag fortsätta? Jag minns hur det kändes att gå hem den dagen. Det var inte bara tentan som var underkänd. Det kändes som att jag var det.

Varför vi är så rädda för att misslyckas

Anledningen till att jag misslyckades var inte brist på intelligens, utan stress. Jag hade aldrig skrivit en riktig tenta tidigare, jag studerade på fel sätt och rädslan för att göra fel blockerade min förmåga att tänka klart.

Det är ett mönster jag har sett många gånger sedan dess – hos studenter, hos säljare och hos mig själv. Det som stoppar oss är sällan själva misslyckandet. Det är tankarna runt omkring det:

• Vad ska andra tycka? Vi överskattar hur mycket andra lägger märke till våra misstag. De flesta är fullt upptagna med sina egna.
• Att misslyckas betyder att jag är dålig. Vi blandar ihop det vi gjorde med den vi är.
• Jag måste kunna det direkt. Vi jämför vår början med andras mitt – och ger upp innan vi ens hunnit bli dåliga på riktigt.

När du väl har misslyckats på riktigt upptäcker du att världen inte går under. Du får en ny chans, och du vet mer än förra gången. Det är först när man har upplevt det några gånger som rädslan börjar släppa.

Priset för att förstå på djupet

Jag lät mig inte knäckas. I stället bestämde jag mig för att studera hårdare än någon annan i klassen. Jag gick tillbaka till grunden och vände och vred på varje teori, varje begrepp och varje strategi tills jag ägde kunskapen.

De som klarade tentan på första försöket skummade ofta på ytan. De lärde sig det som krävdes för att bli godkända och gick vidare. Jag lärde mig marknadsföringens grunder så grundligt att de blev en del av mig. Den kunskapen har jag sedan byggt hela min karriär på – som konsult, som ansvarig för sökmotoroptimering i hela Norden och i dag som lärare.

Det var de fyra misslyckandena som tvingade mig att bli expert.— Jerry Mainio

Tre skäl till att misslyckanden gör dig bättre

Misslyckandet är inte motsatsen till framgång. Det är en förutsättning för den. Här är tre skäl:

1. Det visar exakt var du behöver bli bättre. Mitt misslyckande visade att jag behövde lära mig hur man studerar. När jag knäckte den koden gick allt annat lättare. Ett misslyckande är den ärligaste feedback du någonsin kommer att få.
2. Det bygger mental motståndskraft. Att bli utdömd och sedan komma tillbaka bygger en inre styrka som inga citat i världen kan ersätta. Nästa gång det blåser vet du att du klarar det – för du har gjort det förut.
3. Det skapar djupkunskap. När du misslyckas tvingas du analysera varje detalj. Den som lyckas direkt vet ofta inte varför det gick bra. Den som har misslyckats vet precis vad som krävs.

Mod är en vana – så har jag tränat upp det

Tentan var inte sista gången jag var rädd. Jag har varit rädd för att ringa samtal, rädd för att stå på en scen och rädd för att inte duga på ett nytt språk. Skillnaden i dag är att jag vet att rädslan inte är en stoppskylt. Den är ett tecken på att jag är på väg att lära mig något.

Jag lärde mig finska på kvällarna för att klara ett jobb. Jag pluggade webbutveckling på fritiden när min arbetsgivare inte trodde på mig. Jag anmälde mig till retorikkurser trots att jag var livrädd för att tala inför andra. Inget av det kändes modigt just då. Det kändes mest obekvämt. Men varje gång blev nästa steg lite lättare.

Det är därför jag är övertygad om att mod inte är något man föds med. Det är något man bygger, ett obekvämt steg i taget.

Fem steg för att våga misslyckas

Här är de fem steg jag själv använder – och som jag lär ut på mina föreläsningar:

1. Steg 1

   Gör insatsen mindre

   Börja med misslyckanden som inte kostar mycket. Ställ frågan på mötet. Ring det första samtalet. Visa ett utkast. Små nederlag gör de stora mindre skrämmande, och du bygger upp en vana av att våga.

2. Steg 2

   Skilj på prestation och person

   ”Jag blev underkänd” är något som hände. ”Jag är dålig” är en slutsats. Den första går att göra något åt. Den andra stänger dörren. Lägg märke till hur du pratar med dig själv efter ett bakslag.

3. Steg 3

   Analysera i stället för att älta

   Ställ tre frågor efter ett bakslag: Vad hände? Vad lärde jag mig? Vad gör jag annorlunda nästa gång? Skriv ner svaren. Sedan går du vidare – analysen är klar, och det finns inget mer att vinna på att gå runt i samma tankar.

4. Steg 4

   Be om feedback tidigt

   Visa det halvfärdiga. Det är bättre att höra att något är fel efter en timme än efter en månad. Den som väntar tills allt är perfekt hinner sällan bli klar.

5. Steg 5

   Räkna försök, inte bara resultat

   Den som gör flest försök har flest chanser att lyckas. Sätt mål för hur många gånger du ska försöka, inte bara för vad det ska leda till. Fira att du försökte – resultaten kommer efter.

Vad chefer och lärare kan göra

Om människor inte vågar misslyckas, vågar de inte heller testa nya idéer, ställa frågor eller säga till när något går fel. Då stannar utvecklingen – i ett team, i en klass och i en hel organisation. Det är ledarens och lärarens uppgift att göra det tryggt att försöka.

Jag ser det själv i klassrummet. De studenter som vågar ställa ”dumma” frågor och visa halvfärdiga arbeten utvecklas snabbast. Men de vågar bara om de märker att det är okej.

Från underkänd till lärare

I dag föreläser jag om marknadsföring, försäljning och personlig utveckling – och jag undervisar på samma typ av utbildning där jag en gång blev underkänd. Jag har hållit över 300 föreläsningar och utbildningspass. Det ironiska är att jag förmodligen inte hade varit hälften så bra på det jag gör om jag hade klarat den där första tentan direkt.

När jag står framför en ny klass vet jag att det sitter någon där som känner precis som jag gjorde. Någon som redan har bestämt sig för att den inte kommer att klara det. Det är för den personen jag berättar min historia.

Mina föreläsningar handlar om att ge människor modet att våga vara dåliga i början. För om du inte vågar misslyckas, kommer du aldrig att göra det hårda arbete som krävs för att bli riktigt bra. Bakom ditt nästa bakslag väntar din största lärdom. Frågan är bara: vågar du fortsätta, även när omgivningen säger åt dig att gå hem?

Vanliga frågor

Varför är det viktigt att våga misslyckas?

För att den som inte vågar misslyckas slutar testa nya saker. Misslyckanden visar var du behöver bli bättre, bygger motståndskraft och ger kunskap på djupet som en enkel seger aldrig ger.

Hur blir man mindre rädd för att misslyckas?

Genom att träna på små misslyckanden, skilja på vad som hände och vem du är, och analysera bakslag i stället för att älta dem. Mod är en vana som byggs steg för steg.

Hur kan en chef göra det tryggare att misslyckas i ett team?

Genom att själv berätta om sina misstag, berömma försök och inte bara resultat, och följa upp bakslag med frågan ”vad lärde vi oss?” i stället för att leta efter en skyldig.

Vad handlar föreläsningen om misslyckanden om?

Om varför bakslag är en förutsättning för utveckling – med min egen resa från underkänd student till lärare och föreläsare som röd tråd. Publiken får konkreta verktyg att använda direkt.

Vilka passar föreläsningen för?

Företag, kick-offer, yrkeshögskolor, folkhögskolor och andra skolor. Innehållet anpassas efter om publiken är medarbetare, chefer eller studenter.

Kan föreläsningen hållas digitalt?

Ja. Jag föreläser både på plats i hela Sverige och digitalt.