Om Jerry Mainio
Jerry Mainio
Jag ljög mig ur redovisningar i skolan för att jag inte vågade prata inför klassen. Idag har jag hållit över 220 föreläsningar.
Jag föreläser om vad som händer när man gör de obekväma sakerna tillräckligt många gånger — och varför ett nej inte är det man tror att det är.
Det tog tio år att bli den här personen
Som ung vågade jag inte svara i telefon. I skolan ljög jag för att slippa redovisa. Lärarna tvivlade på om jag skulle klara högstadiet, och sedan tvivlade de igen inför gymnasiet. Jag klarade båda. Men tvivlet hörde jag varje gång, och hemifrån kom inget som sa emot.
Det stannade inte vid betyg. Jag fick order om vilka ämnen jag inte borde läsa — historia var för mycket läsande, engelskan räckte inte till, matte var jag dålig på. Och jag fick veta vad jag inte skulle satsa på: skrivande var inte min grej, försäljning passade inte mig, och företagande skulle jag absolut hålla mig ifrån.
Mina föräldrar tryckte ner mig. Budskapet hemma var att jag aldrig skulle bli något, och det upprepades tillräckligt ofta för att jag skulle tro på det.
På mitt första jobb blev jag inkallad efter två veckor. Beskedet var att jag kanske skulle bli truckförare i stället, eftersom jag inte borde arbeta med människor. Två veckor räckte för att någon skulle avgöra vad jag inte dög till. Sedan kom åren av anställningsintervjuer som slutade med nej tack, där förklaringen alltid var någon variant av samma sak: att jag saknade kompetensen, viljan eller drivet.
Det svåraste var inte att andra inte trodde på mig. Det var att jag höll med dem.
Det fanns ingen vändpunkt. Det som hände var långsammare än så: jag började göra saker jag var rädd för, en i taget, tillräckligt många gånger för att de skulle sluta vara läskiga. Det är hela metoden, och den är tråkigare än man vill att den ska vara.
Nästan allt jag blivit avrådd från
är det jag arbetar med idag
Det här är inte en poäng jag konstruerat i efterhand. Det är bara vad som står i mitt cv, ställt mot vad jag fick höra innan.
En sådan lista går att skratta åt idag. Men jag levde med den i tjugo år, och då var det ingen som skrattade.
Hur tar man sig igenom allt det där?
Det är den fråga jag oftast får efteråt, och jag har inget svar som låter bra. Det finns ingen insikt, ingen bok och ingen morgonrutin.
Det som fungerade var tre saker, och ingen av dem är rolig.
Jag tog en sak i taget. Inte tio. Först att svara i telefon. När det slutat kännas läskigt, ringa själv. Sedan ringa någon jag inte kände. Varje steg kändes omöjligt tills det inte gjorde det.
Jag gjorde det långt efter att det slutat vara kul. Det är där de flesta hoppar av, och det är också den enda delen som faktiskt räknas. Inget av det jag kan idag lärde jag mig under de första femtio gångerna.
Jag slutade vänta på att någon skulle heja. Det gjorde ingen. Om man väntar på tillåtelse från människor som redan bestämt sig får man vänta länge. Jag slutade fråga.
Jag är inte modig. Jag har bara gjort de obekväma sakerna så många gånger att de blivit vardag.
Och det är därför jag står på scen. Inte för att jag har något färdigt svar, utan för att jag känner igen blicken hos den som sitter längst bak och tänker att det där gäller inte mig.
Jag satt där. Om jag kunde ta mig därifrån, med den utgångspunkten, då är frågan inte om det går. Frågan är hur länge man orkar hålla på.
Över 220 föreläsningar på skolor, företag,
myndigheter och organisationer i hela Sverige.
Vad jag föreläser om
Sex teman som återkommer. Vilka som får mest plats bestäms av var gruppen står och vad ni behöver.
Att göra det obekväma tillräckligt ofta
Rädslan försvinner inte av att man förstår den. Den försvinner av upprepning. Jag berättar hur det gick till konkret — och varför det är tråkigare men mer pålitligt än motivation.
Vad ett nej faktiskt är
Efter några hundra avslag är ett nej bara information. Den insikten går inte att läsa sig till. För säljare, jobbsökare och alla som ska be någon om något är det den mest användbara delen.
När ingen tror på dig
Om vad som händer när omgivningen redan bestämt vad du klarar — och hur man arbetar vidare utan att ha någon som hejar. Det här är det tema som brukar landa hårdast i skolor.
Hårt arbete är fortfarande metoden
Det finns ingen genväg och jag hittade ingen. Det som fungerade var att lägga in fler timmar än det kändes rimligt, år efter år. Det är ett impopulärt budskap, men det är det enda jag kan stå för.
Disciplin när motivationen tar slut
Motivation håller i några veckor. Sedan är det vanor och rutiner som avgör. Jag pratar om hur man fortsätter de dagar man inte känner för det — för det är där skillnaden faktiskt uppstår.
Modet att förändra sig
Det svåraste är inte att jobba hårt. Det är att erkänna att man behöver bli en annan person än den man är — och sedan börja, utan garanti för att det går.
Vilka som bokar mig
Skolor och gymnasier
Elever som redan bestämt sig för vad de inte klarar, ofta för att någon annan sagt det först. Jag var en av dem, och det märks i rummet att jag inte pratar teoretiskt.
Säljorganisationer
Där avslag är vardag och motivationen sitter i hur man tolkar dem. Jag har ringt kalla samtal på produkter ingen efterfrågade, utan varumärke i ryggen.
Säljteam som tappat farten
När nejen börjat sitta i väggarna och ingen orkar ta nästa samtal. Budskapet är enkelt men behöver höras från någon som varit där: ett nej är inte slutet, det är information.
Företag där tvivlet satt sig
Arbetsgrupper där medarbetare slutat tro på sin egen förmåga — efter en omorganisation, en nedskärning eller bara år av att inte bli sedda. Det är den grupp jag känner igen bäst.
Myndigheter och offentlig sektor
Kickoffer, personaldagar och förändringsarbete. Fungerar särskilt bra i verksamheter som möter människor i utsatta lägen, där det är värdefullt att förstå vad som ligger bakom motstånd.
Föreningar och organisationer
Idrottsföreningar, ledarutbildningar och ideella sammanhang. Ofta med fokus på unga.
Från blyg till det här
Ingenting av det nedan var planerat. Det blev bara så, en sak i taget.
- Intervjuat allsvenska fotbollsspelare för webb-tv
- Föreläst för säljare på ett av Finlands största bolag
- Varit team leader med ansvar för leveransen
- Över 200 föreläsningar på yrkeshögskolor och i näringslivet
- Byggt och driver egna företag
- Arbetat som säljkonsult och vågat ta betalt för det
- Hittat en inre balans och en tro på mig själv
Hur kunde den blyge killen som knappt vågade svara i telefon börja göra det här?
Det är precis det jag vill lyfta fram. Inte för att listan är märkvärdig — den är den inte. Utan för att avståndet mellan den och personen jag var är stort nog att betyda något för någon annan.
För kan jag, så kan många fler.
Poängen är inte att jag klarade det.
Poängen är att jag var sämre rustad än de flesta
och klarade det ändå.
Vad ni får
Ingen polerad framgångssaga
Jag berättar också om åren när ingenting gick, och om det jag gjorde som inte var snyggt. Det är den delen folk kommer ihåg.
Anpassat efter er
En niondeklass och en säljavdelning behöver olika saker. Jag frågar innan var ni står och bygger utifrån det.
Något konkret att ta med
Inte bara peppning som tar slut på måndag. Alla ska gå därifrån med minst en sak de faktiskt kan använda.
Någon ni känner igen er i
Jag är ingen övermänniska på en scen. Det är själva poängen — annars fungerar historien inte.
Vill ni boka mig?
Hör av er så pratar vi om vad ni behöver. Jag svarar själv, oftast inom några timmar.