Det finns ett särskilt slags trötthet som kommer av att ingen tror på en. Det är inte samma sak som att misslyckas. När du misslyckas kan du försöka igen. Men när människorna runt dig redan har bestämt sig för hur det kommer att gå, känns det som att du kämpar mot både uppgiften och deras förväntningar samtidigt.

Jag har levt med den känslan länge. Det här inlägget handlar om hur det såg ut för mig, vad som faktiskt hände sedan, och vad jag har lärt mig om att fortsätta framåt när ingen står vid sidan och hejar.

En uppväxt full av tvivel

Som ung vågade jag inte svara i telefon. I skolan ljög jag mig ur redovisningar för att slippa prata inför klassen. Lärare tvivlade på att jag skulle klara högstadiet. Sedan tvivlade de på att jag skulle klara gymnasiet. Jag blev avrådd från ämnen som historia, engelska och matte.

Det fanns ingen som sa emot. Ingen som hejade – inte bland idrottsledare och inte hos de chefer jag hade. Jag säger det inte för att skuldbelägga någon. Jag säger det för att jag vet att många som läser det här känner igen sig. Det är inte alltid någon som säger att du inte kan. Ibland är det bara tyst när du hade behövt att någon sa att du kan.

När jag började på yrkeshögskolan ville jag hoppa av redan första dagen. Jag hade ångest inför varje ny arbetsplats. Och jag hade hört tillräckligt många gånger vad jag inte var bra på för att börja tro på det själv.

Det de sa – och vad jag gör i dag

Ibland är det lättast att låta listan tala för sig själv. Först det jag fick höra – sedan det jag gör i dag.

1. ”Du kommer inte att klara högstadiet – eller gymnasiet.” Jag klarade båda. På gymnasiet skrev jag sju omtentor och klarade sex. I dag undervisar jag på yrkeshögskolor och har varit gästföreläsare sedan 2019.
2. ”Skrivande är inte din grej.” På min LIA fick jag till och med höra att jag inte kunde skriva. I dag har jag försörjt mig på skrivande i tio år.
3. ”Försäljning passar inte dig.” Jag har arbetat tio år inom försäljning och marknadsföring och haft egna kunder sedan 2016. Jag har ringt kalla samtal utan varumärke i ryggen, arbetat som säljkonsult, coachat säljteam i Finland och föreläst för säljare på Fonecta två gånger – på finska.
4. ”Håll dig borta från företagande.” Jag driver eget bolag och har byggt sju sajter.
5. ”Du är ingen ledare.” Jag har varit teamledare och utbildningsansvarig, bland annat för ett finskt SEO-team, och mentor för nyanställda sedan jag var 20.
6. ”Du borde inte jobba med människor. Kanske lagerjobb i stället?” Människor är det enda jag har jobbat med. Jag har hållit över 300 föreläsningar och utbildningspass och intervjuat allsvenska fotbollsspelare som webb-tv-reporter.
7. ”Engelska och matte är inte för dig.” Jag har arbetat i internationella miljöer och sitter i siffror varje dag.
8. ”Du saknar kompetens, vilja och driv.” Det fick jag höra efter en av otaliga intervjuer som slutade med ”nej tack”. I dag föreläser jag på IHM Business School och är utbildningsansvarig på Medieinstitutet.
9. ”Du borde nog sluta studera.” Det sa en lärare efter att jag blivit underkänd fyra gånger på samma tenta. I dag är jag lärare på samma typ av utbildning.

Jag visar inte listan för att skryta. Jag visar den för att den säger något viktigt om tvivel: de som tvivlade hade inte fel om hur jag var just då. Jag var osäker, rädd och oerfaren. Det de hade fel om var att det skulle förbli så.

Varför andras tvivel fastnar så hårt

Ett enda tvivlande ord kan sitta kvar i flera år, medan beröm glöms på en vecka. Det beror inte på att du är svag. Det beror på hur tvivel fungerar:

• Det kommer från någon med makt. En lärare, en chef eller en vuxen som borde veta. Då låter en åsikt som ett faktum.
• Det bekräftar något du redan är rädd för. Ingen kan få dig att tro på något om dig själv som inte redan ligger och skaver där inne.
• Det får dig att sluta försöka. Och när du slutar försöka får du inga bevis på motsatsen. Då verkar tvivlet stämma.
• Det saknas någon som säger emot. Om ingen hejar finns det inget som väger upp. Då blir tvivlet den enda rösten.

Den tredje punkten är den farligaste. Andras tvivel blir sällan sanna för att de stämmer. De blir sanna för att vi slutar göra det som skulle ha bevisat motsatsen.

Det fanns ingen vändpunkt

Folk frågar ofta vad som var vändpunkten. När bestämde jag mig? Vem var det som till slut trodde på mig? Svaret är ingen och ingenting. Det fanns ingen vändpunkt.

Det som fanns var en metod: göra det obekväma, en sak i taget, tillräckligt många gånger. Först svarade jag i telefon. Sedan ringde jag själv. Sedan ringde jag någon jag inte kände. Jag anmälde mig till retorikkurser trots att jag var livrädd. Jag stod på en scen första gången som 20-åring. Jag lärde mig finska på kvällarna för att klara ett jobb.

Jag är inte modig. Jag har bara gjort de obekväma sakerna så många gånger att de blivit vardag.— Jerry Mainio

Inget av det jag kan i dag lärde jag mig under de första femtio gångerna. Jag fortsatte långt efter att det hade slutat vara roligt. Och någonstans längs vägen slutade jag vänta på att någon skulle heja. Det var inte ett beslut jag tog en dag. Det var något som växte fram när jag märkte att jag klarade mig ändå.

Fem steg för att fortsätta när ingen hejar

Om du står där nu – med människor runt dig som inte tror på dig, eller ingen som säger något alls – är det här de steg jag hade velat att någon gav mig:

1. Steg 1

   Skilj på åsikt och fakta

   ”Du kan inte skriva” är en åsikt om hur du skriver i dag. ”Du kommer aldrig att kunna skriva” är en gissning. Ingen av dem är ett faktum om vem du kan bli.

2. Steg 2

   Bli din egen bokförare

   Om ingen annan noterar dina framsteg får du göra det själv. Skriv ner varje gång du gjorde något du inte trodde att du skulle klara. Det är dina bevis när tvivlet kommer tillbaka.

3. Steg 3

   Gör det obekväma i små doser

   Du behöver inte bevisa allt på en gång. Välj en sak och gör den lite oftare än du vill. Svara i telefon innan du ringer. Ring någon du känner innan du ringer någon du inte känner.

4. Steg 4

   Bygg rutiner i stället för att jaga motivation

   Motivation räcker några veckor. Utan någon som hejar kommer den att ta slut snabbare än du tror. Det som bär dig efter det är vanor – saker du gör oavsett hur du känner dig.

5. Steg 5

   Leta upp en enda person

   Du behöver inte hela omgivningens stöd. En lärare, en kollega, en vän eller någon som har gått samma väg räcker. Och om den personen inte finns ännu – bli den personen för någon annan längre fram.

Varför det här landar hårdast i skolor

”När ingen tror på dig” är ett av teman i mina föreläsningar, och det är det som brukar landa hårdast i skolor. Jag känner igen blicken hos den som sitter längst bak och tänker ”det där gäller inte mig”. Det var jag. Det är ofta den eleven som stannar kvar efteråt och vill prata.

Unga människor har sällan hunnit samla egna bevis på vad de klarar. Då väger vuxnas ord extra tungt – både de som sägs och de som aldrig sägs. Det gäller lärare, tränare och chefer för unga medarbetare.

Det är du som bestämmer vägen

Jag ville hoppa av min utbildning första dagen. I dag undervisar jag på samma typ av utbildning. Jag fick höra att jag inte borde jobba med människor. I dag står jag framför människor och föreläser om just det här.

Jag tänker inte påstå att det var lätt eller att du bara behöver tro på dig själv. Det var hårt arbete, och det tog lång tid. Men det gick – utan att någon hejade. Och om det gick för mig kan det gå för dig.

Människor kan tycka och tänka saker om dig, men det är bara du som bestämmer vägen framåt i ditt liv.

Vanliga frågor

Vad gör man när ingen tror på en?

Skilj på andras åsikter och fakta om vad du kan bli. Samla egna bevis genom att göra det obekväma i små steg, bygg rutiner som inte är beroende av motivation och leta upp en enda person som stöttar dig. Du behöver inte hela omgivningens stöd för att komma framåt.

Hur hanterar man att andra tvivlar på en?

Se tvivlet som en åsikt om ditt nuläge, inte en förutsägelse om din framtid. Undvik fällan att sluta försöka – det är oftast då tvivlet blir sant. Skriv ner dina framsteg så att du har något att luta dig mot när orden kommer tillbaka.

Hur blir man motiverad utan stöd från andra?

Räkna inte med att motivationen ska räcka. Den håller några veckor. Det som bär dig efter det är vanor och rutiner – saker du gör oavsett hur du känner dig.

Hur kan lärare hjälpa elever som inte tror på sig själva?

Genom att bedöma prestationen i stället för personen, säga det högt när de ser framsteg och dela med sig av sina egna omvägar. För en elev som aldrig haft någon som hejar kan en enda mening göra stor skillnad.

Finns det en föreläsning om att fortsätta när ingen tror på en?

Ja. ”När ingen tror på dig” är ett av teman i mina föreläsningar och passar särskilt bra för skolor, gymnasier, yrkeshögskolor och folkhögskolor, men också för företag och föreningar. Föreläsningen är normalt 90 minuter och anpassas efter gruppen.

Kan föreläsningen hållas digitalt?

Ja. Jag föreläser både på plats i hela Sverige och digitalt.