Prestationsångest på jobbet – när kraven växer snabbare än tryggheten

Om prestationsångest på jobbet: hur det känns, varifrån det kommer och vad både du och din chef kan göra. Från någon som har haft så stark ångest inför nya arbetsplatser att han inte vågade dyka upp.
Arbetsliv

Prestationsångest på jobbet

Det har funnits perioder då ångesten inför en ny arbetsplats var så stark att jag inte vågade dyka upp. Jag var rädd för att inte räcka till, för att göra fel och för att någon skulle upptäcka att jag inte dög. Här skriver jag om prestationsångest, vad som hjälpte mig och vad en arbetsplats kan göra.

Jerry MainioJerry MainioPublicerad oktober 202611 min läsning
Jerry Mainio i vit skjorta vid en laptop
Foto: Oscar Nilsrud

I korthet

  • Prestationsångest handlar om rädslan att inte räcka till, inte om att vara lat eller svag.
  • Den växer när kraven är otydliga och misstag straffas, och den döljs ofta bakom hårt arbete.
  • Små steg, tydliga förväntningar och att visa utkast tidigt minskar den mer än peppande ord.
  • Chefer har stor påverkan genom hur de reagerar på misstag.
  • I artikeln: hur det känns, min egen erfarenhet, vad som hjälpte, hur det kan låta när du ber om hjälp, vad chefer kan göra och en övning.

Prestationsångest är vanligt på arbetsplatser, men det pratas sällan om det. Den som har det är ofta duktig på att dölja det. Utåt ser det ut som någon som jobbar hårt, stannar sent och alltid levererar. Inuti är det någon som är rädd för att misslyckas, och som tror att minsta misstag kommer att avslöja något.

Jag är inte psykolog eller terapeut. Jag skriver utifrån egen erfarenhet, och utifrån vad jag har sett som teamledare, chef och lärare. Om du känner igen dig i det här vill jag att du ska veta att det går att ta sig ur, men att det sällan sker genom att man bara bestämmer sig för att sluta oroa sig.

Hur det känns

Prestationsångest ser olika ut för olika människor. Men det finns mönster som många känner igen, och som jag själv har levt med i perioder.

  • Man skjuter upp saker. Inte för att man inte bryr sig, utan för att man är rädd att det inte blir bra nog.
  • Man överarbetar. Man lägger tre timmar på något som borde ta en, och kollar det fem gånger till.
  • Man undviker att be om hjälp. Det känns som att erkänna att man inte klarar det.
  • Man tar kritik hårt. En kommentar om ett arbete känns som en dom över en själv.
  • Man ältar efteråt. Ett möte där man sa något lite fel kan sitta kvar i flera dagar.

Det som gör det svårt är att mycket av det här ser ut som ambition utifrån. Kollegor ser någon som är noggrann. Chefen ser någon som tar ansvar. Ingen ser hur mycket det kostar.

Varifrån den kommer

Jag tror att prestationsångest ofta börjar med meningar man har fått höra. ”Du är dålig på matte.” ”Skriva är inte din grej.” ”Du borde inte jobba med människor.” Jag har fått höra alla de meningarna. De sades inte nödvändigtvis för att skada, men de fastnade. Och när man har hört tillräckligt många sådana meningar börjar man leta efter bevis för att de stämmer.

På jobbet förstärks det av otydlighet. När ingen säger vad som är bra nog gissar man, och den som är rädd gissar alltid högt. Det förstärks också av arbetsplatser där misstag lyfts fram mer än det som fungerar. Då lär man sig snabbt att det säkraste är att inte göra fel, och det säkraste sättet att inte göra fel är att inte göra så mycket alls, eller att göra allt tre gånger.

Det finns också något som händer när man byter jobb eller får nya uppgifter. Man vet inte hur saker fungerar, man vet inte vem man kan fråga och man vill visa att man förtjänar sin plats. Det är en klassisk grogrund.

Min egen erfarenhet

Jag blev underkänd fyra gånger på min första tenta på yrkeshögskolan, och läraren föreslog att jag skulle sluta. Efter praktiken 2015 stod det i omdömet att jag inte kunde skriva. Sådana meningar fastnar. På varje nytt jobb efteråt bar jag med mig rädslan att någon skulle upptäcka att de hade rätt.

Den mening jag har hört flest gånger kommer från anställningsintervjuer: ”Du saknar kompetens, vilja och driv.” Det är den enda jag fortfarande blir arg på. När man har hört den tillräckligt många gånger börjar man gå in på varje nytt jobb med känslan av att man måste bevisa motsatsen, varje dag, i varje uppgift.

Det har funnits perioder då ångesten inför en ny arbetsplats var så stark att jag inte vågade dyka upp. Det är svårt att skriva det, men det är sant. Jag stod i hallen med jackan på och kom inte ut genom dörren.

Det som hjälpte var inte att någon sa att jag var bra. Det som hjälpte var att göra saker, få dem gjorda och se att världen inte gick under när något blev fel. I dag har jag försörjt mig på att skriva i tio år, och jag undervisar på samma typ av utbildning där jag en gång blev underkänd.

Det som minskade min ångest var inte beröm. Det var bevis, ett litet i taget.— Jerry Mainio

Perfektionism och att skjuta upp

Perfektionism och att skjuta upp saker låter som motsatser, men de hänger ofta ihop. Om allt måste bli perfekt blir varje uppgift ett berg. Och berg är lätta att skjuta upp. Jag har suttit med en text i flera dagar utan att skriva en rad, för att jag visste att första versionen inte skulle bli bra.

Före: en rapport ska vara klar på fredag. Du börjar inte förrän torsdag kväll, sitter till midnatt och skickar den med en klump i magen. Efter: du skriver en dålig första version på måndagen, visar den för en kollega på tisdagen och har gott om tid att förbättra den. Samma uppgift, men den andra vägen ger både bättre resultat och mindre ångest.

Vad som hjälpte mig

  1. Steg 1

    Dela upp uppgiften

    En stor uppgift skapar ångest. Fem små skapar framsteg.

  2. Steg 2

    Bestämma vad som är bra nog

    Innan jag började frågade jag: vad räcker i det här fallet?

  3. Steg 3

    Visa tidigt

    Visa ett halvfärdigt utkast i stället för att vänta tills det är perfekt.

  4. Steg 4

    Skilja på jobbet och mig

    Kritik mot ett arbete är inte kritik mot vem jag är.

  5. Steg 5

    Prata om det

    Med en kollega eller chef. Det blev mindre när det inte var en hemlighet.

Inget av det här var en snabb lösning. Det tog tid, och det fanns bakslag. Men varje gång jag visade något halvfärdigt och det gick bra fick jag ett litet bevis till. Jag har skrivit mer om det i varför man måste våga misslyckas.

Så kan det låta när du ber om hjälp

Att be om hjälp var bland det svåraste för mig. Jag trodde att det skulle avslöja att jag inte klarade jobbet. Därför försökte jag lösa allt själv, och det tog alltid längre tid.

Det som gjorde det lättare var att ha färdiga meningar. Till exempel: ”Jag har kommit en bit på det här. Kan du titta i fem minuter och säga om jag är på rätt väg?” Eller: ”Vad är viktigast i den här uppgiften för dig? Jag vill lägga tiden på rätt saker.” Det låter inte som att man inte klarar det. Det låter som någon som vill göra ett bra jobb.

När jag själv blev teamledare och senare lärde upp nyanställda såg jag det från andra hållet. De som frågade tidigt kom oftast snabbare framåt. De som inte frågade fastnade, och jag märkte det ofta för sent.

Vad chefer kan göra

Som chef har du större påverkan än du tror. Det är inte de stora orden som avgör, utan hur du reagerar en vanlig tisdag när någon har gjort fel.

Fem saker som minskar prestationsångest i en grupp

  1. Var tydlig med förväntningar. Otydlighet gör att folk gissar, och gissar högt.
  2. Säg vad som är bra nog. Inte allt behöver vara perfekt. Säg vilket som behöver det.
  3. Hantera misstag lugnt. Hur du reagerar avgör om folk vågar visa sina fel.
  4. Fråga hur det går. Inte bara vad som är klart.
  5. Berätta om dina egna misstag. Det visar att det är tillåtet.

När jag kvalitetssäkrade Google Ads-konton med budgetar på miljoner kronor i månaden var kraven höga på riktigt. Där lärde jag mig att ett fel som syns tidigt nästan alltid är billigare än ett fel som döljs. Det gäller lika mycket människor som annonskonton.

När hela gruppen presterar av rädsla

Ibland är prestationsångest inte bara en persons problem. Det kan vara en hel grupp som jobbar hårt men inte vågar säga när något är fel, inte vågar prova nytt och inte vågar be om hjälp. Det ser effektivt ut på ytan, men det håller inte i längden. Läs mer om mental hälsa på arbetsplatsen.

Det som behövs då är psykologisk trygghet: att man kan säga ”jag vet inte” eller ”jag gjorde fel” utan att det används emot en. Det byggs inte på en dag, men det börjar med att någon vågar gå först.

Övning

Bra nog – 10 minuter

Prova nästa gång du fastnar i en uppgift:

  1. Skriv ner uppgiften.
  2. Skriv ner vad som är det minsta som skulle räcka.
  3. Gör det minsta, och inget mer.
  4. Visa det för någon och fråga vad som saknas.

Övningen bryter perfektionismen. Ofta räcker det minsta mer än man tror, och om det inte gör det vet du nu exakt vad som saknas.

Om oron eller ångesten tar över vardagen, under lång tid, är det klokt att prata med någon. Vårdcentralen och 1177 är bra ställen att börja. Det här är mina egna erfarenheter, inte medicinska råd.

För dig som ska boka

Om du är chef eller HR-ansvarig och ser tecken på prestationsångest i gruppen kan en föreläsning vara ett sätt att öppna samtalet. Det är ofta lättare att prata om sin egen rädsla efter att någon annan har pratat öppet om sin.

Min föreläsning handlar om att gå från undvikande till handling, om att hantera misslyckanden och om att fortsätta när ingen hejar på en. Gruppen får en ärlig berättelse och konkreta verktyg att använda i vardagen. Den passar arbetsplatser med höga krav, team som har gått igenom förändringar och grupper med många nya medarbetare.

Standard är 60–90 minuter. Den kan kortas eller kombineras med en workshop där gruppen pratar om vad som är bra nog hos er. Jag föreläser på plats i hela Sverige eller digitalt, och vi tar ett kort samtal innan för att anpassa innehållet.

Föreläsning om prestation och trygghet

Läs mer om bluffsyndromet, ångest inför nytt jobb och om föreläsningen.

Porträtt av Jerry Mainio

Jerry Mainio

Inspirationsföreläsare

Underkänd fyra gånger på yrkeshögskolan – i dag lärare på samma typ av utbildning. Jerry har hållit över 300 föreläsningar och utbildningspass och föreläser bland annat på IHM Business School och Medieinstitutet. Han föreläser om att hantera misslyckanden och att våga trots rädslan.

Mer om Jerry →

Vanliga frågor

Vad är prestationsångest?

En stark oro för att inte räcka till eller misslyckas, som påverkar hur man arbetar. Den kan leda till att man skjuter upp saker, överarbetar eller undviker att be om hjälp. Den syns ofta inte utåt.

Hur vet jag om jag har prestationsångest?

Om du känner igen dig i att skjuta upp, överarbeta, älta och ta kritik mycket hårt kan det vara ett tecken. Om det påverkar sömn, hälsa eller vardag under lång tid är det klokt att prata med vårdcentralen eller 1177.

Vad kan man göra själv?

Dela upp uppgifter i små steg, bestäm i förväg vad som är bra nog och visa utkast tidigt. Prata med någon du litar på. Det som hjälpte mig var att samla små bevis på att det gick.

Vad kan en chef göra?

Vara tydlig med förväntningar, säga vad som är bra nog och hantera misstag lugnt. Fråga hur det går, inte bara vad som är klart. Och berätta gärna om egna misstag.

Är perfektionism samma sak som prestationsångest?

Inte riktigt, men de hänger ofta ihop. Perfektionism gör att varje uppgift känns större, vilket gör den lättare att skjuta upp och svårare att lämna ifrån sig.

Föreläser du om prestationsångest?

Ja, som en del av mina föreläsningar om att våga, misslyckas och fortsätta. Jag pratar utifrån egen erfarenhet, inte som terapeut.

Kan föreläsningen kombineras med en workshop?

Ja. Efter föreläsningen kan gruppen arbeta med frågor som vad som är bra nog hos er och hur ni vill hantera misstag.

Hur bokar vi?

Skicka en förfrågan via kontaktsidan eller ring 073-516 14 16. Jag svarar inom 24 timmar.